404 – Totally Lost

Tillbaks från de stora vidderna i norr där jag var tillsammans med Dottan. Som vanligt är det sjukt mycket mygg på sina ställen. Myggen och jag. Jag och myggen. De biter mig brutalt mycket. Körde iofs mer eller mindre en norrlänning. Alltså låta myggen bitas tills man blir “immun” mot dem. Har så mycket bett att jag tror att myggorna har skrivit ett meddelande med braille. Det är säkert något elakt som de skrivit!

Jag har dessutom passat på att bli en internationell löpare. Loppet startade i ett land och gick in i ett annat. Nej, inte långt, men ändå, internationellt! Loppet började med en rejält brant backe uppför. De flesta halvgick uppför den. Det säger kanske en del. När vi väl kom upp möttes vi av myrar, branter nedför, rötter och stenar. Alltså mycket risker för att benen ska brytas. Tufft och manligt alltså!*

Jag provade även på grottkrypning. Speleologer måste vara vansinniga. “Här verkar trångt och ingen har varit inne där (konstigt, eller?), där måste jag kräla in.” Rejält smala ställen som ska tas förbi för. Kräla, klättra, krypa. Har inte något direkt problem med klaustrofobi, men här var det lite jobbigt ett par gånger faktiskt.

Självklart blev det en hel del vandringar med. Dagsvandringar, inget tältande denna gång. Otroligt skönt att få ut och röra på sig. Dessutom hade vi tur med vädret, det regnade inte förens på vägen hem under sista vandringen.

När man är norrut kan man se stora och vilda djuret. Vilket var då det största vi såg? Det var ett rådjur som vi såg när vi på väg hem och hade 100 m hemifrån…

* Manligt uttalas som vanligt D-U-M-T.