404 – Totally Lost

Jag ska straxt ta mig iväg till Milano för att sen ta mig ner till Rom. Återkommer efter nyår och kommer säkert inte berätta något vettigt alls om resan.

För att roa alla mina läsare under tiden slänger jag in lite julrelaterat tjafs.

Varför blandar programmerarna ihop Halloween och Jul?
För att 31 oct är lika med 25 dec.*

* Om ni inte förstår denna är ni friska individer. Var glada.

.

Igår hade jag ett litet julfirande hemma. Det var trevligt vilket kan betecknas som konstigt med tanke på min familj.

Jag sänder för övrigt en tacksam tanke till diskmaskins-guden. Det är otroligt skönt att bara bli av med all disk, även om det blir ett antal omgångar eftersom det är en väldans liten maskin.

.

För de personerna som alltid glömmer vilken månad det är kan man alltid göra som nedan:

De har alltså använt en laser för att brännar in kalendern på naglarna. Det gjorde de visst förra året med… Eh…

.

God Jul, Gott Nytt År och Glad Påsk på er. Hoppas ni får ett trevligt under julhelgen! Det tänker jag ha. Men, snart är det dags att basta.

.

Nu går vi mot ljusare tider. Igår var det den kortaste dagen och då gick solen upp kl 8:42 och ner kl 14:49. Idag ska solen gå ner en hel minut senare!! Tanken svindlar, vad ska jag göra med all den här extra soltiden?

.

Idag har jag och eleverna lärt sig varför vi inte tillåter dem att äta i klassrummet (där de har datorer).

Jag blev inbjuden av både elever och läraren att vara med på deras julfika. Eleverna hade fått i uppgift att ha med sig kakor, bullar och läsk. Läraren hade en liten test för att se om de kände sina klasskamrater. Alltså jul-relaterade frågor om sina klasskamrater som “tror du att X vet minst 5 ingredienser till pepparkakor”.

De började med att hämta kakor och dricka. En flaska med julmust var uppenbarligen välskakad*. Det började alltså spruta rätt mycket åt alla håll. Jag säger åt eleven att stänga korken. Inget händer. Jag upprepar det igen. Inget händer. Tänk er en kanin i strålkastarljus så förstår ni nog. Jag stänger till korken. Det har då bildats en stor pöl med julmust på golvet samt att det fanns en massa på en dator och en stol. Dumt.

Efter att de fikat och svullat massor av kakor gick jag tillbaks till mitt arbetsrum. (De skulle fortsätta med någon uppgift, trååååkigt. ) Senare hör jag lite skrik utanför. Jag går ut och kollar vad det är. En av de eleverna som jag fikat med hade uppenbarligen fått en sockerkick, stor tid**. Jag tog och kramade om honom och ledde in honom i klassrummet igen.

Jag hade självklart fått en sockerkick jag med, men jag är bättre på att hantera sådana.

Men nu är det jag som ska fixa igång bastun och ta mig ut och springa. Hepp.

* Skakad, inte störd? Eh…
** Big time.

.

Jag kollar på kanal nio som visar en dokumentär om den sanna historien bakom hämnden för dödsskjutningarna under OS i München 1972. Har bara sett till första reklampausen än, men den verkar bra.

Det jag reagerar på är att programmet sponsras av adressändring.se. Hur tänkte de då? Om mördarna hade använt deras tjänst hade de inte åkt fast eftersom de skulle lagra posten istället för att skicka dem vidare till rätt adress? Förstår inte…

Ja, det är morbid humor, men det är inte jag, det är adressändring.se som bjuder på den.

.

Man har kanske inte allt för dåligt på jobbet ändå? Bäst är nästan den extremt oskyldige mannen 3:11 in i filmen.

Jo, många av dem är nästan garanterat fejkade, men de är kul ändå.

.

Idag skulle, som sagt var, alla i skolan ha något på huvudet. Hade man det skulle man få en lusse-bulle. Den var väldigt god btw.

Själv hade jag på mig två saker på knoppen. Först mitt egenhändigt byggda lys-diods-diadem samt lite glitter. Den hade jag satt fast som ni ser på bilden. Som två flätor med rosetter på. Väldigt stiligt om ni frågar mig.* Av någon anledning kallade en av kollegorna mig för Gretchen. Förstår inte aaalls varför…

Som vanligt händer något när jag försökte ta ett foto av mig. Det kom in en svärm med väldigt små insekter och höll sig precis framför kameran. Bättre lycka nästa gång.

* Och det gör ni, ok!

.

Jag vill idag fira att jag och min blogg har haft 748 dagar underbara små dagar.* Hurra! Hurra! Hurra! Tillsammans har vi löst de flesta av världens problem! Nu kvarstår i princip bara våra egna problem.

* Man skulle även kunna säga att jag missade min bloggs 2-årsdag, men något sådant skulle jag aldrig göra. Jag är helt enkelt inte sån, jag är helt perkfet… eh…

.