Social förmåga

2007-08-26 @20:48.

Ibland funderar jag över det här med min sociala förmåga. Jag vet att jag är social och att jag har relativt lätt för att agera i grupp.* När jag jobbade som konsult jobbade jag i ett antal väldigt olika organisationer med olika personligheter och det fungerade utan några problem. Ändå känner jag inte att jag riktigt förstår mig på folk.

För att ta ett exempel på att jag faktiskt är social, jag blev anställd på min skola på vad jag antar är enbart min sociala kompetens. Jag hade bara gått en termin av tre på lärarhögskolan, så jag har ingen examen. Jag hade inte hållit lektioner för barn utan enbart relativt få lektioner för vuxna, så jag hade ingen riktigt relevant erfarenhet. Kvar finns i princip bara social förmåga. I och för sig är inte det helt fel, men ändå.

Men, hur kommer det sig att jag fungerar med andra människor när jag inte alltid tycker mig se logiken i deras beteende eller ens kan se vissa tecken? Eller är det jag som har för höga krav och vill se alla tecken samt att veta exakt hur andra fungerar? Jag vet att människor inte alltid är logiska, varken från deras eller mitt perspektiv, men ändå.

Jag vet att jag kan vara extremt irriterande och att folk ibland funderar på om jag har någon slags bokstavskombination. Hur kommer det sig att det finns folk som tolerera mig och till och med verkar tycka om mig när jag är som jag är? Min egen teori är att folk är lite smått masochistiska, annars skulle de inte vara i min närhet mer än nödvändigt, men nu är jag kanske lite elakt? Igen. :)

* Även om jag är extreeeeemt blyg. Jo, det är jag, om du inte tror mig kan vi gå ut och göra upp om det… Eh.. :)



2 kommentarer to “Social förmåga”

  1. dot fabulerar vilt:

    hm, men vi gillar ju dig, trots att du är som en sockerknarkad femåring ibland :)

  2. 404 fabulerar vilt:

    Vilken tur. :)

    Nu var det inte meningen att vara ett “tyck synd om mig”-inlägg, bara en ren fundering i hur det egentligen fungerar. :)

Trackback URI | RSS för kommentarer

Vad tycker du?