404 – Totally Lost

Jag läser en bok om Dalai lama för tillfället. Jag blir klart inspirerad av honom som person och önskar att det fanns fler människor som honom. Därmed inte sagt att alla ska vara buddister, det jag inspireras av honom är hans öppenhet för andra människor och andras synsätt.

De flesta människor är relativt lika, vi är människor och vi vill må bra. Vi vill känna att vi har vänner som bryr sig om en, kanske någon som är mer än en vän. Att bli sedd för den man verkligen är och inte bara som bilden som vi själva och andra skapar av oss.

Jag har de senaste dagarna diskuterat med ett par olika personer om vänlighet och respekt. Hur ens egna handlingar påverkar ens eget välbefinnande och tvärt om, hur välbefinnandet påverkar handlingarna. När jag mår bra så brukar jag vara ännu vänligare mot dem jag möter.

Men på samma sätt kan jag känna sig lugnare i sinnet om jag är vänlig mot någon annan. Självklart blir man inte Dalai lama genom en liten handling. Man har inte räddat hela världen eller ens den personen som man utför den vänliga handlingen mot, men man har i alla fall gjort en liten, liten handling som gör världen lite bättre.

Jag tror att det vore bra om fler människor kunde lära sig att se andra människor och inse att de flesta har precis samma känslor och samma längtan som man själv har. Det är nog lättare att vara vänlig mot någon som är “en själv”.

Ett par andra exempel på personligheter (eller i alla fall minst mytbilder av deras personligheter) som jag tror är bra för vänligheten och därmed för världen är Tage Danielsson, Ernst Kirchsteiger och Moder Teresa. (Hm, varför kommer jag inte på fler kvinnliga förebilder? Är det mig som det är fel på? Eller är det “omvärlden” som gör att jag inte fler kvinnor blir synliggjorda?)

.